onsdag 11 februari 2015

Allt är inte som det ser ut att vara

En kille är upprörd, arg och besviken. Det är en sån dag. Han är allmänt arg på allt och alla och tar ut sin frustration och vrede genom att kasta saker omkring sig. En tjej kommer fram och försöker stötta honom, prata med honom och lugna honom. Han är något kortare än henne, men hon sätter sig ned för att han inte ska känna sig hotad. Ingenting händer. Killen är lika upprörd som innan. Varför? Tjejen får inga svar. Killen slänger saker omkring sig, slår tjejen och kastar alla lösa prylar han kan hitta på henne. Hon säger åt honom att han inte får slå henne och försöker ta hans händer i sina. Då sparkar han på henne istället. Han sliter sig loss och slänger en metallpall på tjejen. Han fortsätter slå på henne. Hon skriker så att andra ska höra henne. Hon behöver hjälp.


Om du istället tänker dig att det är en mycket storvuxen sexårig pojke på en förskola och den vuxne är en kvinnlig anställd som är halvvägs in i sin graviditet. Var går gränsen för vad en person ska tåla? Var går gränsen för vad som ingår och inte ingår i ens arbetsuppgifter?


Är det okej att dunka en pojkes huvud i stengolv? Nej. Kan det vara så att mycket mer ligger bakom situationen än vad någon har filmat och vet om? Ja.




Inga kommentarer:

Skicka en kommentar