Alltid saftigt

När vi var på resa förra veckan letade jag frukostbröd i Härnösand. På Hemköp hittade jag Fruktkusar från Fazer. Det har blivit min nya favorit. Så saftigt och mumsigt och med bra tuggmotstånd. I lööv.

Det gamla landet

OS-invigningen rullar på TV, men jag tittar med ett öga emellanåt. Nu går alla ländernas deltagare in på arenan. När respektive lands deltagare tågar in så filmar kamerorna dem i publiken som hör till det landet. När t ex Danmark tågar in så filmas drottning Margarethe. När så Tyskland tågar in och ser ut som ett gäng Barbiesar och Kenfigurer i sina illrosa (tjejerna) och knallblå (killarna) kavajer/jackor så filmas en kvinna och en man i publiken. Jag vet inte vilka det är. Men jag vet att mannen inte borde vinka till deltagarna på det sätt som han gör. Det ser ut som att han står och gör sieg heil-hälsningen om och om igen.

Allas angelägenhet

Min bror Pingu berättar om hur de levererar mat till Ica. Allt till Ica måste gå via deras central i Västerås. Även det som ska till butiker i Stockholm. Så maten packas i Stockholm, körs till Västerås och körs sedan tillbaka till Stockholm.

Min farbror kontrar med att så går det till överallt. Han kan sitta och köra genom halva landet för att leverera varor till olika centraler, för att sedan köra tillbaka dem igen så att det kan distribueras till olika orter och butiker.

Det är inte nyheter för mig, men det får mig alltid att förundras. Det kommer aldrig att låta smart.

Not my business?

Ungarna på gården går in bland byggsakerna som arbetarna har lämnat kvar. Halva gården är en byggarbetsplats, och ingenting är förseglat särskilt bra, eller ens låst. Det är visserligen skyltat med tillträde förbjudet och jag är på väg att öppna munnen till ungdomarna som rotar runt bland sakerna, men sedan ändrar jag mig. Andra får faktiskt ha lite pli på sina egna ungar någon gång, tänker jag och börjar vända ryggen till. Då hör jag hur en av ungdomarna säger:
- Äh, fan, det är asbest, vi drar.
- Är det asbest?
- Ja, kolla.
Jag vänder mig tillbaka och ser att han håller i en rulle varningstejp där det står att det finns asbest.
Trevligt. Då är det i vårt hus alltså. Frågan är om de får bort allt i och med renoveringen...

Mums

Kusinen i Norrland tipsade mig om Postkakan. Nu har jag fått smaka på citronkakan som kusinen skickade till min pappas födelsedag. Det måste jag komma ihåg att använda mig av vid tillfälle. Undrar just om det är någon kaka som är glutenfri...

Mrs Bucket

På torsdag kväll hade min mamma en granne på besök. Just när grannen skulle gå ringde det på dörren hos min mamma och grannen öppnade. In stormade en lång man som sa att han behövde hinkar, för han hade översvämning i sin lägenhet. Grannen trodde att det var en bekant till min mamma, så han lämnade dem ensamma. Den långe mannen stolpade runt i varje rum av min mammas lägenhet och pratade om att han hade läckande element, sabla polacker som gjort jobbet, och att han behövde varmt vatten, väldigt varmt vatten, så kunde min mamma fylla hinkarna med det.

Det är ju lite tur i oturen att min mamma för det första inte är 85 år gammal, fortfarande har huvudet lite på skaft så att hon blir misstänksam, är aktiv medlem i hyresgästföreningen och känner de flesta grannarna, och framför allt, är ganska lik Hyacinth Bucket som gör att hon minnsan vet bäst hur saker ska vara. Mannen fick inte med sig något annat än två fyllda hinkar med vatten.

Redan när hon började berätta om det hela för mig förstod jag att något var galet och sedan visade det sig att någon annan blivit bestulen på värdesaker av samme man.

Alltid en enstöring

Läser att massmördaren som mejade ned folk på bion i USA var en enstöring. Är inte knäppskallar nästan alltid det? Det är väl det som gör dem knäppskallar, isoleringen och ensamheten, närheten till bara sina egna tankar och ingen annans påverkan skapar dem liksom. Läser i Svenskan att han hade mycket ammunition och sprängmedel. Mycket hade han beställt via internet. När människor gör det möjligt att beställa vapen och ammunition via internet så får vi nog räkna med att domedagen snart är kommen. I flera olika versioner.

Läser i Svenskan om polisenes arbete och de skadade. Bland de skadade är en mamma vars sexåriga dotter dog. Jag skäms lite när jag inser att min första tanke är inte "åh, vad hemskt, stackars!", utan "sexårig dotter?? vad tusan gjorde hon på DEN filmen?!".

Chillaxa

Semesterns (hittills) bästa från Elvaåringen, under vår bilresa genom nedre Norrland:
- Var ska vi stanna och äta imorgon?
- Jag vet inte riktigt...vi får se vad vi hittar...
- Åh, jag ÄLSKAR det!
- Vad då?
- När du är så där.
- Så där vad då?
- Så där och tar det som det kommer och inte planerar så mycket. Annars ska du alltid "men sen ska vi dit och dit och då ska vi göra det här och det här och klockan då ska vi äta där och sen ska vi..." Så.
- Jaha.
- Det är det BÄSTA med semester! Du slappnar av.


Ja, det är ju tur att jag gör det någon gång... Stackars barn, jag hjärntvättar henne...

Road trip

Mycket bilkörning blev det, men roligt har vi haft, Elvaåringen och jag. Och vilka vyer vi har sett! Makalösa! Berg och dalar, skogar och sjöar. Till slut finns det inte ord som nog kan beskriva det vänaste landet på jorden. Dessutom var vädrets makter med oss!

Vi tog linbanan upp till toppen av Skuleberget, men jag fick sån höjdskräck att vi gick när vi skulle ned igen...

Aj, aj, värkande ben dagen efter...

Vi sov en natt i Överhörnäs och det här var vår vy från fönstret.

Ute på fältet "betade" tretton tranor. Bara det var en upplevelse. För att inte tala om Höga kustenbron, Nordingrå med sina omgivningar och berg-och-dalbane-backar, Döda fallet, samt, förstås, alla trevliga människor vi umgåtts med.

Vi hade funderat på att stanna i Orsa, men vi passerade det på hemvägen, och när vi kom till Mora insåg jag att jag aldrig någonsin vill vara där i juli. Vägen genom själva Mora var total trafikstockning.

På TV...

Ser på Tidsresenärerna (Time team) på 9:an. Jag gillar det programmet. Jag vet, jag är lite nördig på det viset. Dagens program är från 2009. De är på plats i Salisbury. Utgrävningen är intill katedralen. Precis där jag gått, precis just då. Det var lite häftigt att se. Känns som ett helt annat liv redan.

Igår såg jag något amerikanskt program om kvinnor som samlade kuponger och handlade snålt. Någon kom upp i 1000 dollar, men med kupongerna så blev det inte en cent. En annan handlade 93 påsar krutonger för hon hade 93 kuponger som gav henne en påse gratis. Hon hade typ 250 kuponger och det visade sig att affären hade en gräns på 200 kuponger, så hon fick dela upp sitt inköp i två...  Det enda jag kunde tänka när jag såg det där var: har affärerna aldrig hört talas om att trycka "går ej att kombinera med andra erbjudanden" eller "endast ett erbjudande per inköp" eller dylikt på kupongerna? Inte konstigt att det går dåligt med ekonomin om affärer måste skänka bort tusentals dollar av varor liksom...

Grym

Underfors av Maria Turtschaninoff är färdigläst och överlämnad i Elvaåringens händer. (Fast just nu läser Elvaåringen min bok och vill inte släppa den.) Elvaåringen lär läsa den inom några dagar. Om jag har något att säga till om. Grymt bra bok av Turtschaninoff. Helt fängslande och självklar i sina märkligheter.

Jag hakar upp mig på att MT skriver "aderton" istället för arton och "t-skjorta" istället för t-shirt, men det släpper efter ett tag. Språket är emellanåt så otroligt finlandssvenskt att det får mig att mysa extra mycket. Det är som att lyssna till min (finska) mormor prata. Det är flera gånger mitt svenska jag fastnar i uttryck som "gå på kaffe", som inte en svensk skulle uttrycka så. Det är några på, med och i som är malplacerade, men inte ur ett finlandssvenskt perspektiv. Det får det bara att pirra extra mycket i mig när jag läser det.

Barndomens fröjd

Vad göra på semestern? Det drar att åka söderut från Stockholm. Mycket folk att hälsa på längst hela kustremsan runt Sverige från Stockholm ända bort till Norge. Samtidigt drar det att åka norrut från Stockholm. Släktingar lite varstans ända upp till Norrland. Släktingar som kanske inte finns i detta liv så länge till. För att inte tala om hur mycket det drar att visa Höga kusten för Elvaåringen (som nyligen skrivit om den i skolan) och ge henne minnen från min barndom. Sedan drog det till London också, och vi var nästan på planet när jag ändrade planerna. London blir på höstlovet istället. För mycket OS där nu, gissar jag.

Så det blir norrut. Nästa vecka bär det av. Skuleskutan och höga kusten och vidare ut på nejden och in i skogarna. Jag anar att vi kommer bli uppätna av myggen, men det är sånt man får ta.

I mitt huvud

Jag har skrivit en bok. Typ. Eller snarare en och en halv bok, på väg mot tre. Ungdomsfantasy. Jag började i januari, med Elvaåringen som bollplank och har sedan använt i princip all min (lilla) vakna tid då jag inte har behövt göra annat (jo, även då jag har behövt göra annat har jag ändå suttit och skrivit). Det är kul. Jag hade storyn någorlunda klar i huvudet när jag började, men under vägens gång har den utvecklats. Sedan januari har jag också läst så mycket fantasyböcker jag bara kunnat. Aldrig har jag väl läst så mycket böcker någonsin. Säkert 30 böcker på fyra månader. Både ungdomsböcker och vuxenböcker. Jag visste inte ens att det fanns så många olika serier av fantasyböcker. Hamiltons serie. Cashores serie. Fitzpatricks serie. Singhs serie. Marrs serie. Hoffmans serie. Pullmans serie. Angelinis serie. Sedan har jag förstås läst fristående böcker också. Just nu läser jag Underfors. Och efter varje bok är jag lika frustrerad eftersom det finns väldigt mycket i varje bok som finns i min egen text också. Ingen är dock exakt likadan. Och jag är inte ute efter att uppfinna hjulet på nytt. På listan står också Angerborns, Noëls och Mulls böcker. Om jag inte blir alltför nedslagen av Underfors, som verkar vara vääldigt lik min berättelse...

Vissa böcker innehåller inget sex alls, vissa har sexuella anspelningar, några har det funnits sex i, men det har bara antytts och några har det varit galet mycket sex i (ja, det var väl vuxenböcker då... och, ja, Smilla får en i födelsedagspresent). Gemensamt för dem alla är att ingen använder kondom. Vilket förvånar mig. Marr skrev om en kille som ändå testat sig och visade de negativa resultaten för tjejen innan de hade sex. Vilket ju var en bra tvist på det hela, tycker jag, men barn då? I någon bok har de (som jag) örter som stoppar havandeskap, likt p-piller. I övrigt kör de flesta bara på. Fast det är ju böcker, och inte verklighet...

Elvaåringen vill läsa fortsättningen på min bok. Hon tycker att jag skriver för långsamt och vill krypa in i min hjärna för att få fram berättelsen innan det finns på papper, så jag har varit tvungen att dra storyn i stora drag. Hon är nöjd.

Är min text något för någon annan att läsa? Återstår att se. Elvaåringen (bokmalen) diggar den. Nu får några betrodda testläsa den under sommaren så får vi ser vad resultatet blir sedan.

Halleluja

Två och en halv vecka utan att kunna surfa hemifrån. Ändå har jag klarat mig utan det förvånansvärt bra. Äntligen fungerar det igen. Och äntligen är semestern här. Så nu kan jag kolla sista minuten på nätet...

Igår var det oliiiidligt väder. Som en enda stor bastu i vår lägenhet. Rörde vi oss det minsta klibbade kläderna vid kroppen. Det var så fuktigt ute och regnet hängde i luften hela dagen.

Elvaåringen satt vid sin dator och spelade spel.
- Ska du inte gå ut på gården en stund?
- Njaee...dessutom har jag precis fått jobb som bukettbindare i Amsterdam!!