Ungarna på gården går in bland byggsakerna som arbetarna har lämnat kvar. Halva gården är en byggarbetsplats, och ingenting är förseglat särskilt bra, eller ens låst. Det är visserligen skyltat med tillträde förbjudet och jag är på väg att öppna munnen till ungdomarna som rotar runt bland sakerna, men sedan ändrar jag mig. Andra får faktiskt ha lite pli på sina egna ungar någon gång, tänker jag och börjar vända ryggen till. Då hör jag hur en av ungdomarna säger:
- Äh, fan, det är asbest, vi drar.
- Är det asbest?
- Ja, kolla.
Jag vänder mig tillbaka och ser att han håller i en rulle varningstejp där det står att det finns asbest.
Trevligt. Då är det i vårt hus alltså. Frågan är om de får bort allt i och med renoveringen...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar