tisdag 17 december 2013

If you scratch my back...

Enligt min chef får vi inte lägga samtalstider med föräldrarna kring barnen på förskolan utanför arbetstid. Men vilka föräldrar kan komma och ha samtal mellan klockan 9 - 15, då vi är full bemanning på förskolan? Inte alla.

Hur gör du när du ska gå till tandläkaren eller doktorn? Frågar en väninna. Du går ifrån på arbetstid. Är det inte lika viktigt att ha samtal kring ditt barn då? Joo, ÄNNU viktigare, tycker jag, men jag skulle ju önska att en lärare kan ha tid när jag har det.

När jag erbjuder föräldrarna på förskolan att ha samtal så brukar jag försöka anpassa mig efter deras arbetstider så mycket det går, för att de ska bli nöjda. Kanske ska jag och mina kollegor istället bara säga: här, det här är de tider som finns, take it or leave it. Tar du ingen av dem, så blir det inget samtal den här terminen. (För övrigt är vi också så måna om föräldrakontakten att vi har samtal en gång per termin, men egentligen skulle det väl räcka med en gång per år. En kollega berättar att på hennes dotters förskola erbjuds de INGA samtal, där måste föräldrarna själva be om ett samtal. Hur tänkte de där?)

På min tolvårings nya skola måste eleverna vara hemma några dagar per termin då lärarna ska ha utvecklingssamtal, vilket betyder att tiderna för samtal är under dagtid, då de flesta nog har sin arbetstid. Så inte nog med att jag ska ha koll på vad ungen gör ensam hemma när jag jobbar, jag ska också få avdrag på lönen för att gå iväg och ha samtal? Not so happy about that...

Nog för att jag vet hur hårt de flesta lärare jobbar och hur många timmar de lägger ned utanför lektionspassen (vilket är en av anledningarna till att jag valde förskola istället för skola), och jag förstår till fullo hur energikrävande det måste vara att ha alla dessa samtal, men ska vi alls få med föräldrarna på tåget så måste vi ju hjälpas åt...

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar