fredag 20 december 2013

What can I say?

I samtal med den student från universitetet jag handlett under fem veckor diskuterar vi vad som är bra att tänka på. Jag tar upp funderingar jag själv har kring mitt arbete på förskolan och frågar vad hon tycker och tänker. Vi pratar om de barn som har svårigheter att anpassa sig till en grupp och att det är viktigt att ha koll på alla barn och deras utveckling. Det är inte alltid lätt att se på vilket sätt ett barn utvecklas och vad det kan, särskilt inte om de inte kommunicerar med ord.

Sedan är det väldigt lätt att förstå vissa barn, och att de spelar i en liga för sig. Som när en fyraåring med makalös artikulering och uttal säger till mig:

"Tänk om vi skulle ta och borra några hål i förskolan och fylla dem med nitroglycerin."
"Jaha, vad ska det vara bra för då?" frågar jag luttrad.
"Jo, men alltså, det är så här: pappa, jag kan inte få upp min kokosnöt, inte ens med nitroglycerin."
"Jaha."
"Har du hört den?"
"Far jag kan inte få upp min kokosnöt? Jo, den har jag hört, men jag visste inte att det är något med nitroglycerin i den."
"Nähä..." säger barnet undrande, eftersom barnet kan alla verser.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar