När jag började studera till lärare för ca sju år sedan var jag lite rädd för de där faktakunskaperna. Skulle jag kunna ta till mig tillräckligt (eller fräscha upp mitt minne tillräckligt) för att kunna fungera som en fullvärdig lärare. Som lärare för de yngre åldrarna måste man ju kunna lite allt möjligt i olika ämnen och kan inte snöa in på ett specifikt ämne. När jag sedan börjat studera undrade jag var tusan faktakunskaperna tagit vägen, varför kom de aldrig in i någon kurs. Vi läste en sabla massa om pedagogikens ursprung och hur skolan kom att bli vad den är idag. (Och jag ser på det studenterna läser idag att det är likadant fortfarande.) När vi tillslut fick välja egna kurser valde jag faktafyllda kurser om Naturvetenskap, Historia och Engelska. Det var de kurserna som VERKLIGEN gav någonting under min utbildning (samt matematik och svenska). Och så klagas det på att barn som lämnar skolan inte har tillräckliga kunskaper. Kanske gammalt inte alltid är dåligt...? Alltså; lärarna borde utbildas i ämneskunskap för att kunna känna sig trygga i sin kunskap och kunna förmedla den till eleverna på ett friare sätt, frigjorda från alla dessa läroböcker.
När jag var ute på vfu (praktik) så hade jag specifika uppgifter som jag skulle. När jag handleder studenter idag så har de inte det och jag tänker osökt på Björklund. Det är luddigt och flummigt. Det är så mycket prat om att känna sig för och bara få vara i stunden och det är filosofiskt värre. Vilket väl i och för sig är fint och bra, i en optimal vardag. Det är kanske så en forskare kan jobba, inte en vanlig lärare.
Sedan sitter vi yrkesarbetande på en kurs och diskuterar hur det var att vara på vfu och sedan vara i verkligheten och jobba heltid. Det var en chockupplevelse. Som student fick man möjlighet att jobba enskilt med 2-3 barn och det finns det sällan tillfälle att göra i verkligheten som yrkesarbetande. Borde vi då inte utsätta studenterna för det som de kommer att möta i verkligheten, så att de har en chans att välja bort detta yrke - ifall de vill?
Inte för att jag skulle välja bort det. Det finns en enormt stor frihet och glädje i att jobba med de yngsta barnen!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar