Åker tunnelbana från förorten till city med Elvaåringen och hennes jämnåriga kompisar, killen Nutte och tjejen Aniara. Nutte och Aniara snackar på om olika spel, Facebook, och folks chat de läst på nätet. Nutte berättar om en som skrev WTF. Aniara gör stora ögon. Elvaåringen ser förvånad ut. Jag förklarar för henne vad det står för. Aniara ger andra exempel, som vgd=vad gör du, LOL (vilket Elvaåringen har koll på, men inga svordomar eller dylikt). Sedan lägger Aniara till att hon typ enbart skriver förkortningar i sina sms till sina kompisar. Det är vardagsspråket. Elvaåringen tittar frågande på henne. Aniara stryker Elvaåringen på armen och säger på ett tröstande sätt: "Ja, inte till dig, för du skulle nog inte förstå. Till dig skriver jag ordentligt. Och till pappa."
Och jag kommer på mig själv att undra över om det är respektfullt eller om Aniara ser ned på Elvaåringen. Det känns som det första alternativet.
Sedan berättar Nutte att han har skaffat instagram. Han har tittat runt på andra bilder också. "Det finns några med boobies", säger han utan omsvep. "Trevligt", säger Elvaåringen syrligt. "Ja, vad då", säger Nutte, "ni har ju inget att skämmas för. Det är ju ni som har boobies. Jag har bara manboobs."
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar