söndag 18 november 2012

Toleransnivå

Min pappa berättar att en kvinna på hans jobb sett Breaking dawn 2 och att hon tyckte den var jätteläskig och sedan hade hon mardrömmar. När jag ser filmen med väninnan M i fullsatt salong med femhundra pers så känns de två timmarna som 30 minuter. Mycket action och en häftigt oväntad vändning i filmen. Väninnan M och jag är skeptiska efter filmen. En vuxen som blir skrämd av det som filmen innehåller är nog ganska ovan att se action (för att inte tala om skräck). Kan Elvaåringen se den? Ja, jag tycker nog detn. Jag började med att fråga henne:
- Hur tar man död på en vampyr?
- Sliter av huvud och armar och bränner upp det.
- Okej, bra.
- Vad då, då?
- Jag bara undrar om du vet, eftersom det är rätt mycket sånt i filmen.
- Det har ju varit några såna scener i de andra filmerna.

På vägen hem frågar jag om Ted. Var det mycket sex? Njaa, men björnen ville typ ha det hela tiden. Och några killar i salongen satt och gjorde ooande ljud. Var den bra? Ja, och rolig, tydligen.



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar