fredag 18 maj 2012

Angel of mercy

Jag läste sista delen i Hungerspelstriologin (Mockingjay/Revolt) lite före Elvaåringen för att kunna prata med henne om vad som skulle komma. Nu har vi båda läst boken. Det var många scener som var målande hemska. Det som fastnade mest hos spökrädda Elvaåringen var när Katniss sjöng Hängeträdet och sedan beskevs det att det var en man som var hängd (alltså död, alltså ett spöke) som sjöng om att han ville att hans älskade skulle komma till galgbacken och hänga intill honom. Vilket ledde till en diskussion om döda och spöken. Jag tycker det är så intressant att höra hur hon ser på världen. Jag brukar aldrig skriva henne på näsan vad hon ska tycka och tänka, men jag vill få henne att se olika vinklar.
Elvaåringen drar parallellen ängel/spöke och definierar en ängel som någon som fått komma till himlen, som har fått ro, medan ett spöke är kvar på jorden som en osalig ande.
- Ja, men när spöket fått ro så kan det bli en ängel, säger jag.
- Eller komma till djävulen i helvetet.
- Och bli vad då?
- Få stå i lågorna och lida.
- För allt man gjort något som inte var bra, t ex dödat någon?
- Ja.
- Då måste ju Katniss komma direkt till helvetet.
- Nej, hon har ju gjort bra saker också.
- Som vad då?
- Hon var beredd att offra sitt liv för Peeta i första hungerspelen.
- Så då uppväger det onda saker man gjort?
- Ja.
- Och att dö för någon annan är den största uppoffringen?
- Ja, då får man direkt komma till himlen, och bli typ guds högra hand.
(Jag tänker på filmen Constantine, men säger inget.)
- Vad är spöket i helvetet då? frågar jag.
- Någon som är i helvetet.
- Är det en demon då eller?
- Nej, jag vet inte vad det kallas. Men om man jobbar hårt - sånt gillar inte djävulen - då kan man få komma till himlen.
- Jaså, är det så?
- Ja.
- Skulle man kunna kalla Jesus ett spöke när han kommit ut från grottan som han läggs i efter att han hängt på korset?
- Nej, då är han ju som en ängel...

Elvaåringen avslutade boken med att garva lite och säga "jag börjar bli van vid sånt här med mördande nu", vilket inte känns helt okej. Hennes kommentar kommer ur en diskussion vi haft under de senaste veckorna efter hennes utvecklingssamtal i skolan. Läraren har lagt Elvaåringen på 18b, en nivå på LUS-skalan (bläddra ned på sidan) som både Elvaåringen och jag tycker var en aning för lågt. För att komma längre krävs att elevern (Elvaåringen) kan läsa vuxenböcker i stil med Nesser, Guillou m fl, men det låter jag inte henne göra för att det är ofta detaljerade mord o liknande i dessa böcker. När hon nu läst Hungerspelen måste jag väl ändå medge att hon säkert skulle kunna läsa alla böcker som finns, men det handlar om vad hon klarar av mentalt också.

Nu tänkte vi ta oss an första delen av Fitzpatricks böcker, för de lär väl nästa stora hype...

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar