måndag 26 maj 2014

Bak och fram, upp och ned

Är på utbildning hos Lärarförbundet och diskuterar barngrupper med personal som jobbar inne i Sthlm city. "Hemma på min gata i stan..." Ute på förskola i förorten finns en maxgräns på 14 barn i småbarngrupp, men inne i city har de fått fylla på med fler barn sedan staten släppte på rekommendationerna. Fungerar det bra? Inte optimalt, tycker de.
Varför har då barngruppen inte utökats på förskolan där jag jobbar? Jag söker efter likheter och olikheter. Vi har ungefär 50% svenska barn på förskolan och jag frågar om den psykosociala bakgrunden som barnen har. Personalen från city ser på mig som om jag är ett ufo.
- Har ni INGA barn med invandrarbakgrund?
De tänker efter, räknar barnen i huvudet.
- Nej...inte en enda.
Okej, men om det är den enda skillnaden, vad baseras det höjda antalet barn på? Att det är lättare att arbeta med enbart svenska barn, för att de kan förstå allt? Inom ett halvår förstår barnen i min barngrupp vad jag säger också.

VILL jag då ha ett förhöjt barnantal? Nej, tack. Fem barn per vuxen borde vara max att ta hand om. Annars kan vi börja prata om förvaring och inte omsorg, utveckling och lärande.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar