I höstas kom en förälder till mig och frågade vad en ekorre var för något. Barnet var i min skogsgrupp på förskolan och väldigt intresserad av djur och natur. Tillsammans med tvååringarna granskade jag snäckor och sniglar under lupp och sjöng om de små slemmiga djuren. Alla fem tvååringar lärde sig inom loppet av ett par dagar att värna om dessa små djur och inte krossa de som hade skal. Föräldrar lärde sig snabbt vad en snäcka var värd. Men en ekorre? Vad är det? Ja, vad heter det på deras språk? Jag vet inte, jag fick visa en bild. Aha! Då kunde föräldrarna också prata om det djuret med sina barn.
I helgen handlade jag i förorten och bakom mig gick en utländsk familj, en mamma och två barn, ca fem år och två år. Det var jippo kring affärerna och några hade ansiktsmålningar. Femåringen utbrister:
- Titta, mamma, han har målat en hare på sitt ansikte.
- Jaha...
- En hare, mamma, en hare, det är inget farligt djur.
- Nähä...?
- Det är ungefär som en kanin.
- Jaha, okej.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar