Så var den första boken utläst. Jag låg nästan hela natten och läste Simona Ahrnstedts bok. Jag kunde inte lägga ned den. Den var Harlequinlik och skön. Gillade att det utspelade sig mest i Stockholm. Det kröp i hela kroppen när jag läste delarna om övergreppen. Det hade jag kunnat vara utan, men förstår att det inte hade blivit samma bok utan det. Den är del av min reptilhjärna som liksom får spasmer när jag läser sånt och tanken "skott i pannan" kommer för mig.
Moving on to the next book.
Btw;
Elvaåringen läser mitt eget manus och fnissar för sig själv då och då. Det bådar gott.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar