Under de senaste tre dagarna har jag sett filmerna:
Gran Torino
Into the wild
Somewhere
The King´s speech
John Carter
Alla var väldigt bra filmer, på sina sätt. Olika, både i tempo och filmatisering, men ändå är de alla de sortens filmer jag gillar.
När jag diskuterar filmers storhet med min pappa konstaterar vi att nu för tiden kan det bli så att man ser ett par stycken mäktiga filmer per helg, eller flera stycken i veckan. Det blir aldrig storslaget, för filmerna ges aldrig tillfälle att bli det. Egentligen borde man sätta sig och reflektera en lång stund efteråt och träna sig på att minnas olika scener och samtala med någon annan om vad olika saker i filmen innebar, så att filmerna fastnar och man uppskattar dem mer.
Jag tänker på skillnaden mellan min Elvaåringen och när jag var elva år. Jag såg inte ens en film i månaden. Var det bra eller dåligt för mig? Är det bra eller dåligt för Elvaåringen? Jag tänker att det blir vad vi gör det till.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar