När jag pluggade till lärare hade vi under ett seminarium en diskussion om hur man som lärare ska bemöta frågor om sex som eleverna har. I slutänden kommenterade vår lärare det hela med att ingen, absolut ingen av oss i hela klassen hade nämnt ordet kärlek. Vi får inte glömma bort kärleken!
Jag tänker på det när jag ser filmen "I married who?" tillsammans med Trettonåringen och hela filmen är härligt befriad från sex. Den är fin och rolig och bra ändå. Det går att göra filmer utan att blanda in sex!
När paret i filmen ska få sitt giftermål i Vegas annullerat säger Trettonåringen: "Men de fullbordade ju ändå inte giftermålet, så det kan ju inte räknas som ett riktigt giftermål".
"Öh, man MÅSTE inte ha sex när man gift sig."
"Måste man inte?"
"Nej, det är valfritt."
"Jaha, jag trodde alla hade det."
"Ja, de flesta har det väl, men det finns ju inget tvång." (Orkar inte dra in andra religioner m m i diskussionen.)
Då tänker jag också: var är kärleken? Tror Trettonåringen att sex är målet så är det sorgligt, för det är ju kärleken som är det finaste...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar