Vara glad över att Trettonåringen klarar sig själv hela dagen medan jag jobbar eller bli galen när jag kommer hem och hela diskbänken är belamrad med diverse köksredskap och kladd som tillkommit sedan morgonen, och vardagsrummet ser ut som ett bombnedslag med skålar, glas och bestick över hela bordet och soffan full av saker?
Jag väljer mina strider och plockar tyst undan.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar