måndag 18 juni 2012

Karma

För några år sedan skulle jag sälja böcker från min studietid. En lärare ville köpa en bok så vi möttes. Vi snackade en stund och hon undrade om jag kände någon som ville jobba med henne, bli hennes kollega. Jag visste ingen, men skulle ha det i åtanke. Sedan började jag jobba och lärde känna lite nytt folk. En av mina kollegor ville hellre jobba i skola, så jag tipsade henne om jobbet. Hon sökte det och fick det, sedan har jag inte hört något mer. För en vecka sedan stötte jag ihop med kollegan på dansgolvet och hon pekade och viftade glatt mot en dam, som jag inte alls kände igen, men insåg var läraren som köpte min bok. De jobbade fortfarande ihop och trivdes (uppenbarligen) ihop. De tackade mig för deras vänskap. Sånt värmer.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar