På söndagen frågar Elvaåringen vilka tider jag jobbar på måndagen. Istället för att bara nämna måndagen (8-19) så nämner jag alla dagar denna vecka. Jag jobbar långa dagar hela veckan.
När jag pratar med Elvaåringen på måndag eftermiddag är hon superförkyld och har snutit sönder näsan under dagen. Utan feber bedömmer jag att hon klarar sig själv. Det blir en lång tisdag hemma ensam för henne. Tur att jag jobbar nära så att jag kan gå hem och göra lunch åt henne. (Laga mat är verkligen något vi behöver öva på den kommande tiden, så att hon klarar sig mer på egen hand.)
På tisdagen närvarar en person i min vardag på jobbet på förskolan, för att utvärdera ett barns beteende. När vi sätter oss för att äta lunch tittar personen på mig och säger att det är lugnt och tyst (i ett rum med 15 barn och 7 vuxna) under matstunden. Tre sekunder senare skriker två barn ihållande.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar