Såg på Rapport innan jag begav mig till jobbet. Så det är anställda på Proffice som ska se till att alla lärare får ut sin legitimation? Kan inte säga att jag känner något förtroende för att det kommer gå bra. Inslaget på TVn visar några tjejer som sitter och petar lite på en dator. Jag hopppas att de har mer vett i skallen än den personal från Proffice jag jobbade med när jag var anställd av Manpower (i mitt förra liv, innan Tioåringen). Jag hade inte många uppdrag för Manpower. Varför? För jag gör det jag alltid gör: agerar spindel som drar i alla trådar, är uppmärksam och är behjälplig på alla sätt möjliga. Folk tenderar att bli nöjda då. När jag sedan ville lämna mitt uppdrag på ett företag så var jag så djupt rotad att det var svårt för någon annan att ta över min position. Jag fick lära upp ny personal (från Proffice) för att göra det jag gjort. Konstigt att det krävdes tre personer för att ta över de uppgifter jag hade skött på egen hand, men vem är jag att tycka så. När jag satt där med en kille (några år äldre än mig, med smått nedlåtande attityd) och visade hur jag hade jobbat med olika avtal, kunder, fabriker och order i olika databaser, webapplikationer and what not så insåg jag att han inte hängde med. Så jag backar och visar igen.
- Ser du skillnaden på vad som är svenska kontakter här och vad som är andra länder i Norden, och t ex USA?
- Nää, vad då, hur ser du det, på namnen?
- Namnen? Nej, en kille i USA kan ju heta Knut Svensson.
- Jaa, just dee...
- Ser du telefonnumren?
- Ja...
- Då ser du vilka som är svenska. De andra kan du lägga på internationella konton.
- Vad då, hur ser jag att de är svenska...?
- Vet du vad det är för landsnummer till Sverige?
- Naaee...
- Okej. Det är 46. Sedan ser du vilken fabrik det är beroende på riktnumret.
- Jaha...
- Vet du vilket riktnummer Stockholm har?
- Nää...
- Okej. Stockholm har 8, Norrköping 11 t ex. Vi får skriva upp en lista.
Jag kunde inte heller alla riktnummer i huvudet, men ganska många. Annars hade jag ett hum. Jag vet att siffrorna stiger från söder till norr, bortsett från de stora städerna. Det har jag vetat sedan jag var barn. Hur vet jag egentligen sånt? För att jag ibland lämnade Stockholm? För att jag hade föräldrar som jobbade med statistik? Only Bo knows...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar