Syftet. Vad är syftet med det vi gör? Så bör vi alltid tänka i jobbet på förskolan. Vad ger det här barnen? Brukar jag tänka. I höstas gick en kollega och jag ut i skogen med en grupp barn. Innan vi kom till skogen passerade vi en stor buskhäck, som man kunde krypa igenom. Vilket vi gjorde. När vi tog oss igenom häcken sa min kollega till alla barnen, men mystik i rösten:
- Nu gååår vi in i trolllllskooogen och tittar om vi hittar några trooolll.
Först log jag och tänkte att det var roligt, spännande och barnen skulle gilla det. Sedan tänkte jag: vad menar hon egentligen? Vad är hon ute efter att det ska ge barnen? Jag sa dock ingenting, utan följde med på det hela. Så snart vi passerat häcken och vandrade vidare genom snårskogen, mot stockar och stenar och gran och tall och kärr och berg så blev flera av barnens ögon stora som klot och de började spana frenetiskt. Efter en del av vandringen i skogen stannade en fyraåring framför en stor gran med en hålighet vid rötterna och pekade och sa:
- Där bor trollen.
Alla stannde, granskade stället noga och smög sig närmare. Vi såg dock aldrig riktigt skymten av något troll. Naturligtvis blev det snackisen för dagen bland 3-4-åringarna. På lunchen frågade jag min kollega hur hon tänkte när hon drog med barnen på "trollspåret". Hon hade inte tänkt, det hade skett impulsivt, och hade inte ens riktigt varit medveten om att hon hade uttryckt sig på det sättet när vi passerat buskhäcken. Sedan såg lite brydd ut och sa:
- Måste man analysera sönder allt?
Nej, och det är inte så jag ser det. Jag ser det som att det finns ett syfte med det vi gör, och vi måste veta, inför oss själva, hur vi värderar det syftet.
När det var hämtningsdags ifrågasatte en förälder varför vi pratat om att det fanns troll i skogen och då var jag glad över att jag funderat på saken under dagen. Jag hade reflekterat. Min förklaring blev att det var passande i situationen, men också att det står i läroplanen att vi ska arbeta med sagor och berättelser.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar